Tillbaks på ruta ett..
Då satt man här på kontoret igen... Idag fungerar iaf AC, toppenbra!
Dagens acheivement: Jag har lyckats (tror jag) överföra pengarna som jag inte kommer åt på mitt svenska konto för att mitt VISA försvann, till mitt nya spanska konto. Så i teorin borde jag nu kunna gå till la Caixa, stoppa in mitt gula fula spanska VISA, och på så sätt slippa leva som pank. Så fort jag slipper ut härifrån ska jag springa o testa.
Börjar faktiskt känna mig som en äkta spanjor, med spanskt bankkonto, telefonnummer, månadskort på tunnelbanan och kylen full med tonfisk och vatten på flaska. Jag hittar alldeles på egen hand både till banken, till affären OCH shoppingscentret, till internetcafét och faktiskt till och med till jobbet. Allt detta utan karta. Tänka sig!
Här i Barcelona har dom även Bicing, alltså cyklar som man kan låna som står i fina röda cykelställ. Det funkar som så att man köper ett kort för 20-30 euro och sen får man ta en cykel och trampa iväg på den, o så har man 30 minuter på sig att hinna dit man ska och parkera cykeln. Och hinner man inte på 30 minuter så kostar det 20 cent i böter. Ett sånt där kort gäller i ett år, så det tänkte vi att vi skulle skaffa oss. Det låter väl bra, eller hur?
Det låter väl bra, eller hur. Försäljningssnack. Vi har märkt hur vi sakta men säkert håller på att förvandlas till sliskiga försäljare. Fraser som "Men det låter väl som en bra deal", "men om du tänker såhär" och "ja, men då säger vi så" smyger sig i in i alla möjliga sammanhang samtidigt som vi funderar på om vi kanska borde vattenkamma håret bakåt och knäppa upp de översta skjortknapparna...
Ringde precis till en kund som hade satt en macka i halsen och tyvärr inte kunde prata just nu. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, eller hur är det man säger?
Snart är klockan i alla fall nio, och då är det bara pang på buss nummer 6 hem till de andra, käka och chilla lite, samla ihop gänget och sen är det dags för Nasty Mondays på Fellinis! Det låter väl bra, eller hur?
/JF
Dagens acheivement: Jag har lyckats (tror jag) överföra pengarna som jag inte kommer åt på mitt svenska konto för att mitt VISA försvann, till mitt nya spanska konto. Så i teorin borde jag nu kunna gå till la Caixa, stoppa in mitt gula fula spanska VISA, och på så sätt slippa leva som pank. Så fort jag slipper ut härifrån ska jag springa o testa.
Börjar faktiskt känna mig som en äkta spanjor, med spanskt bankkonto, telefonnummer, månadskort på tunnelbanan och kylen full med tonfisk och vatten på flaska. Jag hittar alldeles på egen hand både till banken, till affären OCH shoppingscentret, till internetcafét och faktiskt till och med till jobbet. Allt detta utan karta. Tänka sig!
Här i Barcelona har dom även Bicing, alltså cyklar som man kan låna som står i fina röda cykelställ. Det funkar som så att man köper ett kort för 20-30 euro och sen får man ta en cykel och trampa iväg på den, o så har man 30 minuter på sig att hinna dit man ska och parkera cykeln. Och hinner man inte på 30 minuter så kostar det 20 cent i böter. Ett sånt där kort gäller i ett år, så det tänkte vi att vi skulle skaffa oss. Det låter väl bra, eller hur?
Det låter väl bra, eller hur. Försäljningssnack. Vi har märkt hur vi sakta men säkert håller på att förvandlas till sliskiga försäljare. Fraser som "Men det låter väl som en bra deal", "men om du tänker såhär" och "ja, men då säger vi så" smyger sig i in i alla möjliga sammanhang samtidigt som vi funderar på om vi kanska borde vattenkamma håret bakåt och knäppa upp de översta skjortknapparna...
Ringde precis till en kund som hade satt en macka i halsen och tyvärr inte kunde prata just nu. Mycket ska man höra innan öronen trillar av, eller hur är det man säger?
Snart är klockan i alla fall nio, och då är det bara pang på buss nummer 6 hem till de andra, käka och chilla lite, samla ihop gänget och sen är det dags för Nasty Mondays på Fellinis! Det låter väl bra, eller hur?
/JF
Kommentarer
Trackback
